Jag satt på Kungsbacka Station. Det var tidig morgon, klockan var någonstans mellan 7 och 8. Jag vände mig om, och såg dem komma gåendes emot mig. Alla var äldre än jag var. Det var Sandra, Ylva och Mattias. Vi tog första pendeln in till Göteborg där Mattias bor tillsammans med sin gamle vän ”Blondie”. Så började min första dag som rollspelare.
Som många vet så finns det något som kallas KU – Kyrkans Ungdom. Mattias Mannila hade som ansvar att anordna rollspel en kväll, så han skrev ihop ett litet rollspel för nybörjare. Då vi är ganska många som går på KU så behövde Mattias hjälp med att ’spelleda’ under kvällen. Därför bad han oss, Sandra, Ylva och mig, att vara Spelledare.
Jag, som bara hade läst om rollspel innan var ju väldigt nervös, men det var också därför som Mattias bjöd hem oss. Det var delvis för att testa rollspelet i praktiken, och för att lära oss lite om rollspel. När vi väl kom till den torsdagskväll som vi skulle rollspela ‘på riktigt’ så var det ju inte min grupp som det gick bäst för, precis, men det gick ändå ganska bra för att vara min första, och hittills enda gång som spelledare.
Nu, över ett halvår senare, så är jag en ganska van rollspelare. I skrivande stund så håller jag på med två rollspel; Drakar och Demoner: Trudvang och Mutant: Undergångens Arvtagare. Båda spelen är – i min mening – bra nybörjarspel. Under rollspelsträffarna konsumerar vi mycket onyttigheter, skriker på varandra (i vänlig ton) och har riktigt kul. Jag tror att många fler skulle gilla att rollspela än vad många tror. Jag tror att man behöver släppa ut den lilla nörden inom sig då och då. Fast min lilla nörd är inte så liten.
Då rollspel är lite som en blandning av teater, sagoberättande och lek så kan man väl säga att rollspel alltid har funnits. Dagens rollspel har funnits sedan 70-talet. Man brukar säga att Dungeons & Dragons (får EJ blandas ihop med Drakar och Demoner) är rollspelens fader. Sedan dess har otaliga rollspel skapats, i alla möjliga genrer och fomer. Det vanligaste är ”papper och penna”-rollspel, men det finns även lajv och brädrollspel. Rollspel innehåller mycket problemlösande, fantasi och slump. Tärningarna är ens värsta fiende och bästa vän. Tärningarna är Gud. För de flesta större handlingar, attacker och en hel del andra grejer så slår spelledaren en eller flera tärningar som avgör om du lyckas, hur bra du lyckas eller om du misslyckas fatalt och skjuter din vän i benet.
Tärningarna skapar även den karaktär du spelar. Man har ett s.k. rollspelsformulär som man fyller i innan man börjar spela. Det säger vad du är för person, dina styrkor och svagheter, som mycket baseras på vad tärningarna säger att du ska vara.
Min spelledare i Mutant-rollspelet, Viktor Parnebo, har planer på att starta en rollspelsförening i Kungsbacka, i syftet att kunna anordna större, mer organiserade rollspelsträffar, för den vane spelaren likväl som för nybörjaren. Förhoppningsvis så blir dessa planer verklighet, kanske redan till sommaren. Så den som är intresserad av rollspel bör hålla ögonen öppna, eller helt enkelt försöka leta upp en egen grupp. Fast man kanske inte borde börja med att vara spelledare, som jag gjorde. Det är kanske inte världens bästa idé. 
Jesper 9B2